Universitetslärare och författare
Att gå in i ett bibliotek är för mig som att gå rakt in i språkets, berättelsernas och kunskapens hjärta. Jag har älskat bibliotek sen jag var barn. Tystnaden, lugnet och friden, alla pärmar fylld av bilder och ord. När jag var liten lånade jag flera plastpåsar med böcker varje vecka. Böckerna jag släpade hem från biblioteket gav mig sysselsättning, njutning och nya insikter. Utan biblioteket hade jag inte kunnat utveckla mitt läsintresse som sen också blev ett skrivintresse och forskarintresse.
För det förta är biblioteket ett ställe som stöder jämlikhet. Det spelar ingen roll om du är fattig eller rik, ung eller gammal. Alla har möjlighet att låna böcker och därför kan biblioteket vara med och utjämna skillnader i samhället. Biblioteket är också en plats för stillhet, ro och fördjupning som kan fungera som motvikt till det höga tempo som råder i samhället i dag.
Förstås behövs det ekonomiska resurser för att kunna bedriva biblioteks verksamhet framgångsrikt. Biblioteket behöver kunna balansera mellan det traditionella och det nya. Sen är det viktigt att biblioteken är aktiva när det gäller att synliggöra litteraturen och ordna aktiviteter för olika åldrar som lockar till läsning; författarbesök, bokcirklar, sagostunder, sagodramatisering och andra former av workshops. Vasa bibliotek har också skapat färdiga ”bokkassar” där de samlat några böcker kring olika teman och haft stämpel system för barn när de lånat böcker. Ett visst antal lån har kunnat ge till exempel en simhallsbiljett. Jag blev också glad då jag såg att man kunde låna färdig paketerade böcker ge som ”julgåva” till någon.
